Idag har det varit landstingsfullmäktige för hela slanten. Morgonen inleddes med en spännande redovisning om hur jävla förjävligt det är ställt med världens, Sveriges, Norrbottens och Landstingets ekonomi. Efter detta var det dags för allmänpolitisk debatt i vilken socialdemokraterna och de andra lydpartierna naturligtvis skyllde landstingets dåliga ekonomi på den borgerliga regeringen. Visst är det fantastiskt att regeringen tydligen orsakat finanskrisen i USA? Vet ni vad mer – det var tydligen moderaterna som införde bonusprogrammen i statliga bolag, ni vet under den period då Göran Persson var statsminister och Tomas Östros var näringsminister. Det krävs inte många hjärnceller för att dra slutsatsen att det är en lögn. Dessutom befinner sig tydligen 3 miljoner svenskar i arbetslöshet enligt socialdemokraterna. Det var en ny siffra. Sammanfattningsvis går det att konstatera att utöver dessa uppenbara lögner och citat från såväl Marx, Lenin och Bibeln att debatten var ett spel för galleriet och enbart till för att försöka dämpa kritiken mot Landstingsledningens oförmåga att styra verksamheten. Vi moderater har i minst 4 år påpekat att Landstingets ekonomi inte varit tillräckligt bra.
Verkligheten i Landstingets ekonomi ser ju nämligen ut på följande sätt. Befolkningen i länet har minskat med 925 personer. Detta har såklart många förklaringen, men ett oundvikligt faktum är ju att Socialdemokraterna styr i allt väsentligt samtliga kommuner i länet. Att antalet invånare minskar är såklart dåligt. Varje människa ger skatteunderlag därmed skatteintäkter och minskar antalet så minskar intäkterna. Underlaget, dvs. prognoserna för befolkningsutveckling är väsentliga för planeringen av vården. Detta har socialdemokraterna misslyckats med. Antalet anställda minskat med 29 personer, men det totala antalet anställda uppgår fortfarande till 7370 personer. Men mot budget så har trots detta personalkostnaderna exklusive pensioner ökat med 4,2 procent, motsvarande 132 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat med 32 mkr och uppgick 2008 till 120 miljoner kronor. Av dessa 115 mkr läkare. 5 mkr på sjuksköterskor. Pensionskostnaderna har blivit 37 miljoner kronor högre än 2007, en ökning med 10 procent. Sjukresor har ökat med 4 mkr till 84 mkr totalt. Nästan 5 procent ökning från 2007. Kostnaden för läkemedel har ökat med 21 mkt till 789 miljoner kronor. Och riks- och regionsjukvården har ökat med 12 mkr till 389 mkr.
Resultatmålet uppnås inte och är istället -264 mkr sämre än budget. Det är en försämring med 279 miljoner från 2007 och kan knappast bero annat än på brister i den löpande kostnadskontrollen. Verksamheten hade ju dock krav på kostnadsminskning på 98 mkr, men av detta blev utfallet enbart 36 mkr. Inte ens 50 procent av kostnadsminskningen genomfördes. Kostnadsökningar på 48 mkr inom andra verksamheter har dragit ner resultatet. När man sparar på vissa områden så poppar det upp kostnader på andra håll. Division OP hade sparkrav på 33mkr, men uppnådde 17. Medicin hade sparkrav på 34, men uppnådde enbart 5. Det justerade resultatet blev -262 miljoner. Trots 63 mkr mer i intäkter än budget, så har kostnaderna har blivit 276 mkr högre. Det är allvarligt.
Skatteintäkterna har minskat med 32 mkr. Generella statsbidragen, ökat med 17 mkr. Finansiella kostnader (räntekostnader) har blivit 3 mkr högre. Där ingår räntekostnaderna på pensionsskulden. Olustigt att dock att räntekostnaderna för pensionsskulden beräknas år 2013 bli 58 miljoner kronor. Resultatförsämringen jmf föregågende års justerade resultat, 281 mkr.
Ja, jag nöjer mig nog där. Annars blir bloggen för lång, men jag antar att poängen gått fram. Sossarnas skattehöjning kommer inte att hjälpa och deras effektiviseringsåtgärder räcker inte heller. Lågkonjunktur och finanskris eller inte hade landstingets ekonomi, som de senaste åren klarat budget enbart på grund av avkastning, gått med underskott ändå. Det kan inte vara orsakat av något annat än Socialdemokratins misslyckanden. Detta går inte att undvika oavsett hur mycket landstingsråden ljuger om verkligheten, vilket verkar vara deras enda försvar.
Interndemokratiska problem
Kent Ögrens osakliga debatteknik och förtalsliknande påhopp på oppositionsföreträdare, framför allt mot Bo Hultin – mot vilken han bedriver närmast en mobbningskampanj – förekom såsom sedvanligt även på detta sammanträde. Bo Hultin levererar ju allt som oftast sanningar som uppenbarligen är extremt obehagliga att ta del av. Jag noterade dessutom att landstingsrådet under en tämligen lång tid efter att replikskiftet avslutats blängde och följde Bo Hultin (som rörde sig i salen) med blicken. Om det var en vänlig blick eller inte får ni själva gissa er till.
Möjligen skulle det vara på sin plats att göra en rättsutredning för presidiets befogenheter att kasta ut talare från talarstolen (en sådan möjlighet finns som bekant). Detta är nämligen ett stort interndemokratiskt problem för landstingsfullmäktige. Dock långt från det enda. Jämför detta med Luleå kommun där det inte existerar ett enda interndemokratiskt problem.
Jaja, nu blev det visst alldeles för långt ändå.
